En fredlig samhällsrevolutionoch synliggörande av kvinnor
När frikyrkofolket i mitten av 1800-talet kastade av sig oket från Lutherska statskyrkan så blev det något av en fredlig revolution i samhället.
Fattigfolket både syntes och hördes.
Dessutom blev det startskott för kvinnornas frigörelse och positionering i samhället.Det här belyses i den uppmärksammade filmen Frikyrkans historia, av Fredrik Lindé. Filmen visades nyligen i Betel.
Sverige i mitten av 1800-talet.
En enda lära var tillåten, den Lutherska som predikades av statskyrkan på söndagarna. Annan religionsutövning var i princip förbjuden.
Dessutom hade folk som inte ägde något inte heller någon röst i samhället. Kvinnorna var mer eller mindre osynliggjorda.
Då kom frigörelsefloden. Frikyrkan växte fram ur folkdjupet och blev en enorm kraft som bidrog till att förändra och demokratisera samhället
.Det framgår tydligt av journalisten Fredrik Lindés film som samlar fulla hus där den visas.
Många räknades inte
Vi ska ha klart för oss samhällsordningen vid 1800-talets mitt. Bara de som ägde något fick rösta. Och absolut inte kvinnorna. Drängar, pigor, backstugesittare, fattigt småfolk, kvinnor i största allmänhet… De räknades inte.
Därför var det revolutionerande när några män och kvinnor döptes i Vallersvik 1848. Det första baptistdopet i Sverige. En tillkallad dansk pastor, A. P. Förster, döpte i havet.
Plötsligt var inte prästen längre länken till Gud. Nu döptes människor på bekännelse.
Människan kunde själv säga ja till Jesus. Statskyrkans monotona apparat var ifrågasatt.
Nu öppnades dörren för både drängar och pigor. De fick ett nytt liv, de räknades.
– Frikyrkan gick före, säger teologen och författaren Joel Halldorf i filmen
.– Folk som inte hade makt alls döptes nu. De hade varken rösträtt eller jord, men här fick de vara med i ett socialt sammanhang. Stort.
Baptister förföljdes
Att vara medborgare i Sverige då var liktydigt med att vara en god Lutheran. De troendedöpta, baptisterna, blev måltavla för mycket vrede hos allmänheten.
Baptisterna blev misshandlade av mobbar och de drogs inför skranket och förhördes av statens rättsmyndigheter.
Många klarade inte av trycket utan emigrerade till USA där där det rådde religionsfrihet.
Kampen för religionsfrihet kom att pågå till en bra bit in på 1900-talet.
Om frikyrkan gick före så gick den även hand i hand med nykterhets- och arbetarrörelsen. Tillsammans bidrog man till att förändra samhället i demokratisk riktning. Det här var stora folkgrupper som satte samhället i rörelse och där inte minst kvinnorna klev fram.
De flesta i frikyrkorörelsen var vid den här tiden frisinnade. Få var konservativa. De flesta frisinnade kunde sättas in i gruppen socialliberala.
Missionsförbundet
Om baptisterna var först så kom Svenska Missionsförbundet efter med stormsteg. Den karismatiske P. P. Waldenström predikade en teologi som med tiden kom att prägla det svenska samhället. Hans budskap var att Gud är kärlek. Punkt. Han älskar dig fortfarande som människa, men inte de felaktiga handlingar du som människa gör. Det förlösande ordet – försoning.
En bit in på 1900-talet var missionsförbundarna 115.000. En mäktig våg svepte över landet.
Dessutom kom helgelserörelsen i slutet av 1800-talet. Frälsningsarmén är kanske det främsta exemplet på den. Där kunde, hör och häpna, även kvinnor bli officerare! Fattigt folk kunde kläs i uniform, vilket var väldigt magstarkt för samhällets elit som i tidningarnas spalter starkt ironiserade över det.
Dessutom, som grädde på moset, så var frikyrkan väldigt tidigt ute som global aktör. Missionen, som startade både skolor, sjukvård och kyrkor – var långt före de flesta andra ideella rörelser på det området.
Stora förändringar
När frikyrkans omvändelsebudskap forsade fram över landet så påverkades stora delar av samhället i en dramatisk riktning fram till det där vi är idag, ett samhälle där allas röst betyder lika mycket och män och kvinnor är jämlika.
Att bli omvänd var även liktydigt med att förändra sitt liv. Det blev rent hemma. Brännvinsflaskorna åkte ut. Mannen slutade slå hustrun. Språket blev värdigt.
När pingströrelsen sedan bröt fram under 1920-talet så var 80 procent av medlemmarna i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm kvinnor. Rörelsen flyttade på olika plan fram frikyrkans positioner i samhället.
Filmen visar med all tydlighet att frikyrkan sedan dess start helt klart påverkat samhället i demokratiskt riktning. Filmen är ett välkommet tidsdokument här.
Den avslutas också med det positiva budskapet att frikyrkan växer igen. Och den växer främst där den spåddes vara på utdöende – nämligen i större städer. Där växer nya församlingar upp, och i både Stockholm och Göteborg växer dessa, ofta migrantförsamlingar, procentuellt mer än befolkningsökningen. Hopp!
Rolf Johnsson
