Betelträff med dansbandssångare

Liv i centrum möter Towe Wideberg som blev nykter sångare i artistbranschen

”Visst kan man ha

roligt som nykter”

I 15 år nu har han varit nykter, sångaren Towe Wideberg, känd från dansbandet Streaplers. Om sitt nya liv säger han:

– Många i branschen undrar om man kan ha roligt fast man man är nykter. Mitt svar: det kan man verkligen.

Och lägger till:

– Jag fick hjälp att sluta – ovanifrån av en högre makt.

Liv i centrum sätter sig ner för att lyssna när han sjunger och berättar för daglediga i Betelträffen, en tisdag i oktober. 

Han är nämligen ofta anlitad på dagledigträffar, äldreboenden, hos pensionärsföreningar, väntjänsten…

Han sjunger sin kanske mest uppskattade sång ”Ett brev  till himlen”. Texten handlar om att bli förlåten, våga tro, komma i balans, lämna allt bakom sig och ”få en sista chans”…

I texten anar man en doft av himlen och hör ord om Jesu hand runt ryggen.

Han säger:

– Min tro är att jag fick hjälp av en högre makt för att sluta med mitt drickande. Och efter det har jag haft ett fantastiskt bra liv.

Towe Wideberg är den tidigare dansbandssångaren i populära Streaplers. Sina rötter har han i Småland, Orust och nu Brevens bruk. Utbildad smed och hovslagare, men det var musiker han ville bli.

Så blev det. Och med det även mycket alkohol i bilden.

– Vin, öl, ännu starkare saker. Branschen var, och är, sådan.

Men så hände något 2008. Du blev nykter?

– Jag var på väg till en spelning. Innan vi kom fram till lokalen gick jag och familjen in på en pizzeria och jag tog en sådan där jätteöl på minst en liter. Strax efter beställde jag en till. Då sa min då tioåriga dotter: ”Pappa, måste du dricka?”

– Det var som ett knytnävsslag i magen. Jag kände fullkomlig ångest. Där och då beslutade jag mig för att bli nykter. Det fick vara bra nu med drickandet.

Och det har hållit?

– Ja. Det var runt nyår. Men jag väntade till tredje januari med löftet, för nyårslöften är svåra att hålla. Från den dagen och till nu har jag varit nykter alkoholist i snart 15 år. Jag lovade mig själv att aldrig dricka mer.

Du gick med i IOGT-NTO också?

– Ja så blev det och jag har känt ett väldigt stöd där. Jag slutade snusa också, vilket var svårare än att sluta röka – vilket jag förstås också gjorde. Det har hållit sedan dess.

Vad sa dina kollegor i nöjesbranschen?

– Det tog nog tio år för dem att förstå att jag menar allvar. Flera undrade vad jag gjorde när jag skulle ha roligt – utan alkohol?

– Men min fru och min dotter (nu 26 och skolchef) stöttade mig till 100 procent.

– Nu när vi till exempel sjunger i kyrkan på Hjälmargården den 29 oktober så är vi alla i bandet nyktra. Ingen dricker. Det går framåt.

Han sjunger gärna andliga sånger, trots etiketten ”dansbandssångare”.  När han framför Pelle Karlssons ”Jesus i dina händer, jag vilar till livets slut” så berörs lyssnarna i Arken.

Vi frågar: har din tro på det du kallar en högre makt hjälpt dig på vägen?

– Absolut. Jag har nu många vänner som är aktiva i kyrkor. Både kyrkan och nykterhetsrörelsen gör väldigt viktiga samhällsinsatser. De har också hjälpt mig otroligt mycket.

Du sjunger gärna för äldre. Har vi underskattat äldres  behov av glad sång och musik?

– Absolut. Deras behov är överhuvud taget underskattade. De, som slitit hela sitt liv, behöver få känna samhällets stöd och uppskattning mycket mer än nu. Det talas ofta om pengar i politiska sammanhang, men vi glömmer lätt själens behov.

– Ibland kan jag ha 200 personer som publik på ett äldreboende. Det är mer än på mina konserter.

Vad är roligast med att sjunga inför publik?

– Att få glädja andra. Vi har så mycket vi kan ge vandra med att visa kärlek och glädje.

Han avslutar med att sjunga en Elvislåt som berör.

– Elvis var troende. Men han dukade under för pressen från omgivningen.

Rolf Johnsson

Foto Rolf Johnsson

.