Miljöfrågorna finns högt upp på världens dagordning. Kroniska toppnyheter. Var står då kyrkorna i klimatdebatten?
– De tar en stor plats i det globala miljömötena. Men vi måste alla ta ett betydligt större personligt ansvar för miljön.
– Gud älskar hela sin skapelse, inte bara människan, utan hela planeten.
Det säger Sara Bronner (50), miljöstrateg i Svenska kyrkan.
Sara Bronner arbetar som miljöstrateg i Örebro pastorat. Nyligen var hon inbjuden till Betel för att informera om det spännande arbetet.
Gunilla Lillager höll i trådarna och 45 personer bänkade sig för att lyssna.
– Roligt att så många kommit och är intresserade av hur vi ska arbeta framåt med den viktiga miljön.
FOKUS INOM SVENSKA KYRKAN
Ett medvetet grepp om miljöarbetet inom kyrkan. Det är vad Svenska kyrkan har tagit, och arbetar intensivt med.
– Absolut. Vi har flera övergripande mål och 38 delmål. Det handlar om arbete med byggnader, varor och tjänster, pastoral verksamhet, kyrkogårdar, transporter…
– Vi har miljöfrågorna integrerade i vår ungdomsundervisning, vi har ökat mängden av resfria möten/konferenser, vi har minskat mängden snittblommor med 30 procent i våra anläggningar, vi klär om gamla stolar/kyrkbänkar istället för att köpa nya, väljer klimatsmart mat, har bårtäcken vid begravningar… Men mycket återstår förstås.
Inga problem med det?
– Jodå. När vi avstår från att klippa gräsmattor så tycker en del att det ser skräpigt ut. Men då får vi informera om biologiska mångfaldens betydelse.
– Och varför kör vi anställda inom kyrkan så mycket privat bil till våra förrättningar? Här arbetar vi istället fram en metod med att boka in sig på elbil. Bilar står ju ändå stilla 97 procent av tiden.
– Vi måste helt enkelt börja dela saker med varandra. Även om vi bytte ut alla bensinbilar mot elbilar så skulle vi ha miljöproblemen kvar.
– Svenska kyrkans skogsförvaltning har också en del att jobba med för att leva upp till miljöpolicyn.
– Vi ska också minska vår elförbrukning inom Svenska kyrkan med fem procent per år. Det, kan jag säga, är en utmaning.
– Det är bara att kavla upp ärmarna och jobba vidare.
VAR KOMMER KRISTENHETEN IN?
Varför ska vi som kyrkor, och kristna, vara en del av miljöarbetet?
– Därför att vi är en del av Guds skapelse. Vi kan inte stå utanför. Historiskt har vi suttit på tronen och ”förvaltat”, men så ser inte skapelsen ut. Gud älskar hela sin skapelse, där allt levande ingår.
Är vi kyrkfolk bättre eller sämre än andra att tänka på miljön?
– Vi är förstås alla olika. Men vi ligger långt framme på så sätt att vi pratar om det allt mer i kyrkorna.
– Dessutom har vi något som många andra saknar – den andliga hållbarheten. Vi förstår att livet inte bara är materiella ting.
– Allt fler inom Svenska kyrkan och samfunden inser att nya ekologiska processer behövs om vi ska kunna leva på jorden.
TEOLOGISKT PERSPEKTIV
Hur kommer kyrkfolket ta sig an miljöfrågorna framgent?
– Jag tror det kommer att bli en årlig dag då alla religiösa samfund tillsammans lyfter och tar tag i frågan. Initierar arrangemang som får oss att tänka på miljön.
– Jag tror också att frågan kommer att diskuteras mer i församlingarna utifrån ett teologiskt perspektiv. Och det finns redan pilgrimsvandringar, samtalsgrupper, miljöcirklar som synliggör det här. Spännande, tycker jag.
– Inom våra kyrkor är vi också förebilder när det gäller att tänka på dem som har det sämre i andra delar av världen (läs: mission). Vi är vana att tänka på våra medmänniskor.
– Tro, hopp, klimat – det tycker jag är en bra sammanfattning av det vi håller på med. Och där har vi alla en möjlighet att vara med och driva, påverka.
KLIMATSMARTA BEGRAVNINGAR
Du talar om klimatsmarta begravningar. Vad menar du med det?
– Att allt fler tänker så. Att vi kan återanvända gravstenar istället för att köpa nya från Kina. Eller att använda bårtäcke. Eller att minska snittblommorna vid begravningen – det ligger två-tre kilo koldioxid bakom varje blomsterstjälk…
– Jag har själv skrivit in en klimatsmart begravning i mitt vita arkiv. Känns rätt.
Ditt råd till oss kristna vad gäller miljön?
– Se världen som en skapelse som inte får förstöras. Och de som brinner för miljön ska inte hållas tillbaka. Bromsa dem inte, ge snarare en klapp på axeln. Min erfarenhet säger att det kan vara motstånd i början, men det lossnar med tiden. Poletten trillar ner hos allt fler hur viktig miljön är för vår överlevnad.
Rolf Johnsson
