Lars-Åke Stenström. Smått legendarisk radioröst. Blind. Var först att som blind få en journalistanställning på Sveriges Radio. Dessutom frontman för blåbandisterna och hymnolog av rang. Han säger: Jag är nöjd med livet. Skulle inte vilja bli seende. Jag vet ju inte vad jag missat.
1972 klev han som blind in på Arbetsförmedlingen och fick frågan: Vad vill du göra?
– Jobba på radion.
– Radion? Det har ingen som inte ser gjort tidigare.
– Men då är det väl dags. Ni får väl prata med dem på Sveriges Radio.
Han fick först provanställning på tre månader. Sedan fast.
– Chefen, Rune Ruhnbro, sa nej. Men då grep radioprofilen Anders Pontén in och sa : ”Vi kör ändå”.
Nu har det gått 52 år och Lars-Åke håller fortfarande på med radio. Älskar det. Numera är han tungt ankare i Länsradion där han varje onsdag grillar länets makthavare.
– Redan som åttaåring visste jag att radio skulle bli mitt liv. Jag lyssande mycket på radio. Radion blev också mitt liv. Ett härligt liv.
KORVGUBBEBARN
Farfar var korvgubbe. Hans far också. Redan någon timma efter att Lars-Åke fötts fick hans far och mor beskedet: er son kommer inte att kunna se.
– Grumlade hornhinnor. En synskada som det 1947 inte fanns bot på. Idag kan man göra transplantationer.
Ändå gjordes ett slags försök några år senare att läka hans syn. Det gick inte.
– Då kände jag en oerhörd befrielse. Jag skulle få fortsätta mitt liv som blind.
När hans farfar senare sa ”Vilket liv du haft om du sett”, så svarade Lars-Åke: ”Hur vet du det? Jag är nöjd. Synd att du inte är det.”
– Jag är mycket tacksam för livet. Jag vet ju inte vad jag missat. Och andra sinnen har vässats.
– Idag är jag 77. Hur skulle jag klara ett liv nu som seende? Nej tack. De som känner mig vet att jag inte har några hämningar. Vill jag ha hjälp, så ber jag om det.
BLÅ BANDET
Det blev med åren först Tomteboda blindinstitut.
– Jag grät första natten där. Hejdlöst. Sedan inte mer. Insåg istället att det här skulle bli mitt liv, och jag fann mig väl i det, lärde mig att vara blind. Inget mera gråt.
Så småningom gymnasium i Göteborg, därefter universitet med en fil kand i historia, statskunskap, idé- och lärdomshistoria.
Blå Bandet och engagemang i frikyrkan fick han av bara farten.
– Ärftligt från föräldrarna, säger han och skrattar. Och när jag blev ordförande för Sveriges Blåbandsförbund 1995 (till 2003) så fanns det tårar i pappas ögon, har det berättats för mig.
PSALMINTRESSE
Och så var det hans stora intresse för psalmer. Är en erkänd hymnolog. Och jodå, han kan nästan alla psalmers nummer utantill!
– Fick blodad tand när jag gjorde radioserien ”Ton och tro”. 116 program. Intervjuade psalmförfattare som Ylva Eggehorn, Britt G. Hallqvist, Anders Frostensson… Nya psalmboken var på gång.
– Psalmerna utvecklas. Modernt typsnitt idag. Så ska det vara. Inget stillastående.
Och så lägger han till, och skrattar:
– Numera ”terroriserar” jag gudstjänstbesökarna genom att berätta om psalmerna som jag ska sjunga.
Favoritpsalm?
– Du frågar, men får inget svar av mig. Det finns så många.
Rolf Johnsson
