GRÖN KYRKA ENGAGERAR BETELFOLK

När Henric Götefelt, projektledare för Grön kyrka, var i Hagakyrkan och inspirerade i ämnet Grön kyrka, så fanns Betelfolk på plats.

– Inspirerande och lärorikt, sa Lennart Gustafsson och Gunilla Lillhager.

107 församlingar nu kopplade till nätverket Grön kyrka. Sveriges kristna råd är övergripande. Equmenia går i front.

– Kyrkfolk har en stark inställning till engagemang. Kyrkorna har ett förtroendekapital som inga andra har. Gäller även här, sa Henric Götefelt

Grön kyrka har utlyst klimatnödläge. Runt om i Europa är många hundra församlingar engagerade för att ta tag i frågor som rör en hållbar värld.

Henric Götefelt är anställd av Equmeniakyrkan för att driva frågorna och åka runt i landet för att inspirera församlingar till engagemang kring den allt livsviktigare miljön.

Du nämner ofta ordet ”vi” när du informerar om Grön kyrka?

– Absolut. Även om Equmenia frontar så är det här öppet för alla samfund och kyrkor. Allt fler kommer att ansluta. Tillsammans har vi starka resurser.

– Jag tror vi kan bli Sveriges viktigaste miljörörelse. Utan tvekan.

Hur är mottagandet i kyrkleden?

– Väldigt starkt. Gensvar över förväntan. Trots pandemin växer vi kraftigt. Det finns en stor öppenhet för de här frågorna i våra led. Vi går före nu och uppmuntrar fler församlingar att närma sig hållbarhetstänket.

Varför Grön kyrka?

– Därför att jordens slitage går fort. Dramatiskt ökat koldioxidutsläpp. Den samlade plastmassan är större än om man lägger ihop massan av alla människor och djur. Planetära miljögränser håller på att nås. Vattenbrist hotar i flera länder inom få decennier.

– Här har kyrkan en stor funktion. Vi har har ett särskilt mandat och ansvar. Vi kan inte stå vid sidan om när ett byte av tankemönster i vår relation till naturen är nödvändigt. Ungefär som när barnagan förbjöds – även det ett paradigmskifte.

Är kyrkorna rustade för det här?

– Säg så här: vi är vana vid ansvar. Förtroendet för kyrkorna från stat och människor är stort. De litar på oss. Vi är trofasta när andra försvinner. Vi äger det nödvändiga språket.

– Dessutom har vi en väldig räckvidd. Vi finns överallt och har funnits väldigt länge och har ett förtroendekapital som inga andra har.

– Nu vänder sig MSB till kyrkorna och säger: vi behöver er hjälp. Det visar att samhället förstår vår pålitlighet och det långa tidsperspektiv som finns inom kyrkan.

Teologisk infallsvinkel?

– Att Gud skapade världen. Vi gör den en otjänst om vi inte säger att miljöförstöring och överkonsumtion är emot skapelsen.

– Vi ska göra världen till den vi vill se. ”Låt ditt rike komma, låt din vilja ske…”

Hur ska vi lyfta de här frågorna i våra kyrkor?

– På en rad sätt men inte minst lyfta hoppet. Vi är vana  att leva med Bibelns stöttande budskap om hopp. Det ska leda oss även här. Jag skulle vilja säga att vi har, ur teologiskt synpunkt, mandat att göra saker.

Nämn några arbetsområden?

– Energi, konsumtion, biologisk mångfald, hållbar mat, politisk påverkan… Jag vill se en bred kyrka fylld av idéer, tankar, målbilder – grundade i teologi och ekologi.

– Gröna grundtankar kan vara: samla församlingar som vill göra mer här. Skapa kunskap i gröna frågor. Bön och andakter i ämnet. Bjud in föreläsare. Hitta gemensamma mål i församlingarna. Bli en plattform för viktiga samtal. Bjud in politiker, påverka dem. Låga trösklar gäller, samtala, möts. Och, inte minst, be för andra gröna kyrkor.

– Vi är verkligen ingen liten rörelse när vi sätter in vår kraft.

Är kyrkfolk mer miljömedvetna än andra?

– Skulle jag inte våga säga. Men forskning pekar på att vi har en starkare inställning till generositet än vad samhället över lag har.

Rolf Johnsson