Kalle Bengtz, församlingsherde i Nicolaikyrkan, gästade Betel och söndagspredikade.
– Väldigt glad för vårt samarbete, kyrkor emellan i Örebro. Vi har ju alla samma mål.
Svenska kyrkan och Betel. Eller för den delen Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan. På olika sätt har samarbetet kyrkor och samfund emellan vävts samman under årtiondena. Och nu är det starkt.
Nyligen var det Nicolai-herdens tur att besöka Betel. Liv i centrum fick en pratstund med honom om Örebros ekumenik.
FIN GEMENSKAP
Ja, hur bra är samarbetet?
– Väldigt fint, skulle jag vilja säga. Vi upplever att frikyrkofolk besöker oss, och tvärt om. Vi hör ju ändå ihop, i Guds stora familj.
– Det är alltid en stor glädje att mötas och det är viktigt att skapa, och hålla i, en fin gemenskap. Och det gör vi.
Ingen konkurrens mellan kyrkorna alltså?
– Absolut inte. Vi har ju samma mål. Det är så man ska se det. Vi arbetar alla på olika sätt, men riktningen är klar – det kristna evangeliet och kärleksbudskapet.
STADSMISSIONEN
Något särskilt du vill lyfta fram i kyrkornas gemensamma arbete?
– Säg så här: vi ska inte bara verka för en inre gemenskap. Vi ska också, enligt Bibelns ord, verka för en yttre gemenskap.
– Jag tycker Stadsmissionens arbete är ett bra exempel på yttre social verksamhet där vi olika kyrkor kan finnas sida vid sida. Vi ska alltså inte bara vara mindre sällskap för varandra.
Trivs du i Örebro som relativt ny herde?
– Absolut. En trevlig stad. Och närkingar är inte alls så stela som jag hörde att de skulle vara (kommer närmast från Falun). Uttrycket ”det går aldrig” har jag verkligen inte mött. Istället är Örebro, och inte minst stadens kyrkliga liv, fyllt av inspiration och härliga människor.
– Dessutom pratar vi i kristna rådet, inte om vad som skiljer oss, utan vad som enar oss. Slutsats: stort plus.
INGEN PRESTIGE
Vi frågade Betelherden Magnus Kronberg vad han tycker om det ekumeniska samarbetet i Örebro?
– Att vi arbetar, utan prestige eller annat. Och vi har absolut ett bra samarbete. Framåt tillsammans!
Några framtida tankar där?
– De finns. Ett utvecklat ”teamwork” känner jag för. Kanske en gemensam gudstjänst för ungdomar kan bli nästa steg?
– Jag ser fram mot en fortsatt nära dialog och samverkan mellan kyrkor och församlingar i Örebro.
ÅR MED HOPP
Vid gudstjänsten premiärsjöng Jenny Nilsson även sången ”Se vilket hopp” som är signaturmelodi för Equmenias temaår som nu har börjat.
Eller för att avsluta med Kalle Bengtz ord i gudstjänsten:
– Jag får dela hopp och Guds kärlek med er. Vi ber nu också om hopp för vår värld.
Rolf Johnsson
