Syskonen Lithell gästade Betel

 Lydia Lithell. Legendarisk kristen sångförfattare. Runt 300 sånger. Nu bär hennes barn det musikaliska arvet vidare och åker landet runt och sjunger hennes sånger, berättar minnen.

– Vi möts av stor glädje och tacksamhet, säger dottern Gunilla Olausson som tillsammans med syskon och makar gästade Betelträffen.

En gigant för sin tid. Så kan man beskriva Lydia Lithells enormt rika musikliv och hennes många sånger. Men hon dog alldeles för tidigt. Bara 48 år gammal fick hon hembud, märkt av cancern.

Ändå, under sin levnad hann hon vara så otroligt produktiv. Och minnet av hennes sångskatt lever vidare när hennes tre döttrar Gunilla, Synnöve och Solveig sjunger och spelar hennes sånger. De gör det tillsammans med Gunillas make Evert (Olausson) och Solveigs make Björn (Hansen).

Nyligen gästade de Betelträffen och bjöd på ett väldigt uppskattat program. 

MÅNGA MINNEN

De bär förstås med sig massor av minnen av sin berömda mamma. Liv i centrum frågar Gunilla om hennes främsta musikminne av sin mor.

– Då väljer jag det när vi åkte hem i bilen från en gudstjänst. Hon ville lära oss en sång hon just skrivit. Nämligen barnsången ”Om jag vore en liten mus…” Jag var alltså den första som fick höra den. Och sången lever ju än, utan några ändringar. Känns stort.

Och vilket söndagsskolbarn har inte sjungit den sången? Omtyckt är bara förnamnet.

STRÄNGMUSIKLEDARE

Lydia Lithell var verksam i baptistkyrkan Ebeneser i Kumla. Sångledare i 25 år för den stora strängmusiken. Och under 20 års tid ledde hon en mandolinorkester.

– Tänk er en hel orkester med bara mandoliner. Bara det är ju anmärkningsvärt, säger Evert Olausson.

Lydia Lithell var född 1909. Redan som barn visste hon att sång, musik och tecknande skulle bli hennes signum. Som nioåring skrev hon ett brev till sin mamma Ida att hon ville skriva och sjunga alla dagar. Och så blev det. 

Gunilla:

– Jag skulle vilja säga att genomgående i hennes sångtexter är nåden.

MÅNGA SÅNGER

När anhöriga till Lydia Lithell åker runt på olika träffar så har de en repertoar med sig som är lika stor som årets veckor. 52. Allt samlat i ett sånghäfte titulerat ”Jag har hört om en stad…”

Där finns sånger som O vilken vän, Kärlek oändlig, Jesusnamnet, Det enda som bär, Flyttfåglarna, Härlig är Himlen, Kom kom alla änglar små… Och så förstås – Jag har hört om en stad.

Hur föddes då texten till här gamla ryska folkmelodin? 

Lydia satt vid symaskinen och sydde klänningar till de minsta flickorna. Hon hade melodin ringades i huvudet och fick en tanke: Johannes uppenbarelse. Hon lämnade symaskinen, gick och slog upp det tänkta bibelstället. Och – ”Jag fick uppelva en stund av ljus och förklaring” berättade hon själv.

När dottern Anita kom hem från skolan möttes hon av sin mamma i tårar. Glädjetårar. Den nu så berömda texten hade växt fram inom henne.

– En sång som ger hopp för alla, säger Gunilla.

SKREV FÖR JÄMNAN

Barnen berättar att mamma Lydia skrev för jämnan. Alltid papper och penna till hands. Sångtexterna kom till henne i de mest märkliga stunder.

Som exempelvis Flyttfåglarna.

Synnöve:

– Mamma och pappa var på väg hem från ett släktbesök i Malmö. Mamma såg flyttfåglarna genom bilfönstret. En tanke väcktes och hon tog fram sin penna och sitt block – och där kom den fina Flyttfåglarna till. 

ETT SISTA BESÖK

Lydia blev som sagt inte gammal. Dog vid 48 års ålder i  december 1957. Cancer. Men hon skrev in i det sista. Och här berättar Evert en rörande liten historia.

– När Lydia låg på sjukhuset, under sina sista dagar, så fick hon besök av en person som frågade personalen om det gick för sig att flytta in den lilla tramporgeln från korridoren till Lydias rum.

– Det ordnades. Sedan satte sig besökaren vid orgeln och spelade och sjöng Lydias sånger för henne. Vem han var? Einar Ekberg – sångarnas sångare inom svensk kristenhet.

Så slutade hon sina dagar, men hennes sånger lever vidare 65 år efter hennes död. ”Om Jesus vill jag sjunga” sa hon. Det gör nu hennes döttrar som för det musikaliska arvet och minnet vidare.

Rolf Johnsson