Örebros samtliga församlingar inom Equmeniakyrkan sågs till gemensam gudstjänst i Hagakyrkan. Och det som stod i fokus var kommande Roder-kurs.
– Roder handlar inte minst om att försonas med det som varit och ge livet både innehåll och annan inriktning, sa ”Mr Roder”, Bertil Forsberg.
”Skönt att kunna mötas så här i en gemenskap med alla församlingarna”, var det flera som sa. Och en rejäl skara Beteliter var på plats.
Fokus låg förstås på Roder och dess upphovsman Bertil Forsberg.
– Vilken härlig känsla att bära facklan vidare från den första kristna församlingen, ungefär som med OS-elden, för att ta en annan bild. Att kunna träffras så här tillsammans, det är både häftigt och inspirerande.
Ja, vad skulle Paulus sagt om det, undrade Bertil Forsberg? Och svarade sig själv.
– Ingen aning. Men kanske ”Jag har sett er. Och jag tackar Gud när jag ser er.”
Gemenskapens glädje alltså.
RODER PÅ G
Och så till Roder, kursen som startar 8 oktober i Hagakyrkan. I regi av Equmeniakyrkan och Bilda. Sju samlingar, tre timmar åt gången. Kostnad 400 kronor.
Ett fast program följs. Enkel soppa, en stunds avslappning, kort föredrag kring kvällens tema, egen reflektion i tystnad, samtal i mindre grupp med samtalsledare, sammanfattning av din egen reflektion… Avslutning med Sinnesrobönen.
– När vi började med Roder-kurs i min hemkyrka, Kyrkan vid Brommaplan (Stockholm), så strömmade det in folk. Inte minst sådana som normalt inte går i vår kyrka. Underbart.
– Det öppnade även upp församlingen på ett väldigt positivt sätt.
20 ÅR PÅ NACKEN
Det är 20 år nu sedan Bertil Forsberg, samhällsvetare till yrket, drog igång Kurs i konsten att leva, det som sedan blivit Roderkursen. Sina tankar till den föddes inte minst under regelbundna simturer.
Så här går Roder ut på i korthet.
– En kurs i konsten att leva. Vilka frågor brottas vi mest med? Kärleksbegreppet, inte minst, är en sådan fråga. Vi putsar fasaden men sårbarheten döljs gärna.
– På Roder-kursen får man tala om sig själv. Men det är ett regelverk runt den – deltagarna ska kunna känna trygghet och säkerhet i samtalen. Det som sägs stannar i rummet. Ingen får heller ha synpunkter på eller ge råd på det som delats av de andra.
Men om det handlar om kriser, ja då hänvisas man till andra som kan hjälpa. Roder är inte terapi.
STORT BEHOV
– Vi är verkligen i behov av gemenskap. Det gäller förstås även Örebro. Vi behöver känna att man är någon, att vi är till för varandra.
Fram lyfts Sinnesrobönen som ju handlar om att acceptera att man inte kan förändras.
Magnus Kronberg:
– Vi kanske behöver släppa perfektionismen och ta av oss stålrustningen ett tag. Här får vi komma med våra egna viktiga frågor. Jag hoppas på stort intresse för Roder-kursen.
Rolf Johnsson
